Cancer, graviditet och fertilitet: det här behöver du veta

Det viktigaste i korthet

• Graviditetsassocierad cancer är ovanlig: omkring 1 av 1 000 graviditeter berörs när diagnoser under graviditeten och året efter förlossningen räknas med [1].
• Många kvinnor kan behandlas under graviditeten, och under den tidiga barndomen har deras barn utvecklats på samma sätt som barn vars mammor inte hade cancer [2][3].
• Cytostatika undviks under första trimestern, när barnets organ bildas, men från ungefär vecka 12 till 14 anses de flesta cytostatikaläkemedel vara relativt säkra [4].
• Om du kan tänkas vilja ha barn senare, fråga om fertilitetsbevarande åtgärder innan behandlingen börjar. Enligt europeiska riktlinjer bör alla personer i fertil ålder med cancer få fertilitetsrådgivning så tidigt som möjligt [5].
• Cancerbehandling kan påverka fertiliteten hos både kvinnor och män [5]. Testikelcancer är den vanligaste cancerformen hos unga män med europeiskt ursprung, så frågan kan bli aktuell tidigt i livet [6].
• Att hantera cancer och fertilitetsfrågor samtidigt är svårt, och enligt europeiska riktlinjer bör psykosocialt stöd erbjudas tillsammans med fertilitetsvård [5].
• Det är fortfarande möjligt att bilda familj efter cancer. Enligt europeiska riktlinjer bör graviditet efter cancer inte avrådas av säkerhetsskäl, inte heller efter hormonreceptorpositiv bröstcancer. Riktlinjerna rekommenderar att vänta minst ett år efter avslutad cytostatikabehandling [5].

Vem guiden är till för och varför den är viktig

Om du läser det här befinner du dig förmodligen i en av de svåraste situationer en människa kan möta. Kanske fick du en cancerdiagnos när du redan var gravid. Kanske ska du snart börja med cytostatika och någon i ditt vårdteam nämnde, nästan i förbifarten, att behandlingen kan påverka din fertilitet. Eller kanske har du överlevt cancer och i flera år undrat om du någonsin kommer att kunna få barn.

Cancer och graviditet möts på tre skilda men sammanhängande sätt: en diagnos under en pågående graviditet, behovet av att skydda den framtida fertiliteten innan behandlingen börjar och frågan om hur du kan bilda familj när cancern ligger bakom dig. Den här guiden tar ärligt upp alla tre, med de medicinska detaljer du har rätt till och med förståelse för att detta, hur man än ser på det, är en alldeles särskilt skrämmande situation.

Cancer under graviditeten: när diagnosen kommer vid sämsta tänkbara tillfälle

En cancerdiagnos under graviditeten är ovanlig. Befolkningsstudier visar att graviditetsassocierad cancer (cancer som upptäcks under graviditeten eller året efter förlossningen) förekommer vid ungefär 1 av 1 000 graviditeter, och bara omkring en fjärdedel av dessa fall diagnostiseras medan personen fortfarande är gravid [1]. Registerstudier i Sverige och Italien visar att dessa cancerfall har blivit vanligare med tiden [7][8]. I Sverige förklarade mödrarnas stigande ålder en del av ökningen [7].

Det viktigaste att förstå från början är att en cancerdiagnos inte automatiskt innebär att du måste välja mellan behandling och ditt barn. I ett internationellt register med 1 170 kvinnor som fick cancerdiagnos under graviditeten fick två av tre cancerbehandling medan de var gravida [2]. Inga studier har visat att ett avbrytande av graviditeten förbättrar moderns överlevnad [4]. För att nå dit behövs ett vårdteam som tar båda liven på allvar, och du behöver stå på dig så snart något känns fel.

Varför cancer är så svår att upptäcka under graviditeten

Det grymt ironiska med cancer under graviditeten är att vissa varningstecken på cancer, som trötthet, uppblåsthet eller andfåddhet, lätt kan förklaras med graviditeten och därför förbises [9][10].

I en svensk studie av bröstcancer under eller kort efter graviditeten tycktes fördröjningen uppstå innan kvinnorna först sökte läkare för sina symtom. När de väl hade sökt vård fördröjdes varken diagnos eller behandling [9]. Så om något känns annorlunda än under din vanliga graviditet (en ny knöl, en smärta som inte går över eller en blödning som avviker från mönstret), berätta genast för din läkare eller barnmorska. Vänta inte för att se om det går över.

Irlands hälso- och sjukvårdsmyndighet listar tecknen nedan bland sådant som en allmänläkare behöver undersöka och betonar att ett sådant tecken inte innebär att du har cancer [10]. Graviditet är inget skäl att avstå från undersökningen.

De vanligaste cancerformerna som diagnostiseras under graviditeten

I ett internationellt register med 1 170 kvinnor som fick diagnos under graviditeten var bröstcancer den vanligaste diagnosen (39%), följt av livmoderhalscancer (13%), lymfom (10%), äggstockstumörer (7%) och leukemi (6%). Melanom och cancer i matsmältningsorganen stod för 4% vardera [2]. I befolkningsstudier som även räknar med året efter förlossningen ligger bröstcancer, sköldkörtelcancer och melanom högst på listan [1].

Melanom förtjänar särskild uppmärksamhet: det är en av få cancerformer som har visats kunna sprida sig till moderkakan eller barnet [4]. Det är ytterligare ett skäl att låta undersöka ett födelsemärke som förändras under graviditeten.

Säker diagnostik: bilddiagnostik och undersökningar under graviditeten

Att bekräfta en cancerdiagnos och fastställa sjukdomens stadium under graviditeten kräver vanligtvis bilddiagnostik, och vissa undersökningar är skonsammare för barnet än andra. Bilddiagnostiska team följer ALARA-principen och håller stråldoserna så låga som rimligen är möjligt [11]. Gränsen de strävar efter att aldrig överskrida är en total dos till barnet på 100 mGy (milligray), och varje bilddiagnostisk metod med strålning som används i dag ger barnet mindre än hälften av den dosen [11].

Ultraljud och magnetkameraundersökning (MR) är förstahandsvalen [11]. När en undersökning med strålning är medicinskt motiverad avråder specialister inom bilddiagnostik från att avstå från den enbart på grund av graviditet [11]. Att fastställa cancerns stadium korrekt är avgörande för en effektiv behandling, och ditt vårdteam vidtar alla rimliga försiktighetsåtgärder för att skydda ditt barn samtidigt som de får den information de behöver.

De uppskattade doserna till barnet i tabellen kommer från en översiktsartikel från 2021 om bilddiagnostik hos gravida cancerpatienter [11].

Cancerbehandling under graviditeten: vad är säkert och när?

Behandlingsbeslut under graviditeten bör fattas av ett multidisciplinärt team med gedigen kompetens: din onkolog, perinatologer (förlossningsläkare som är specialiserade på högriskgraviditeter) och neonatologer [4]. Helst ingår också någon som kan ge stöd för din psykiska hälsa. Målet är att behandla dig så likt en person som inte är gravid, med samma cancertyp och stadium, som möjligt, samtidigt som ditt barn skyddas från skada [4].

Kirurgi

Kirurgi kan utföras när som helst under graviditeten när det behövs [4]. Om tidpunkten kan väljas utförs operationer helst i början av andra trimestern för att hålla risken för missfall så låg som möjligt [4]. Graviditeten förändrar hur din kropp reagerar på narkos, så narkosen anpassas, och vårdteamet bör diskutera övervakning av barnets hjärta under operationen [4].

Cytostatika under graviditeten: en guide trimester för trimester

Cytostatika undviks under första trimestern, den period då organen bildas och barnets hjärta, hjärna, armar, ben och övriga organ utvecklas [4]. Exponering under dessa veckor är förknippad med en missbildningsfrekvens på omkring 10 till 20 % [4].

Från ungefär vecka 12 till 14 kan de flesta cytostatika ges och anses vara relativt säkra [4]. De främsta riskerna för barnet är då i stället långsammare tillväxt än förväntat (rapporterat i upp till 21 % av graviditeterna i vissa studier) och för tidig födsel [4]. Vårdteamet undviker också att ge cytostatika under de tre veckorna före förlossningen (ett kortare uppehåll vid behandling varje eller varannan vecka), så att läkemedlen kan elimineras via moderkakan och blodvärdena hos både dig och barnet kan återhämta sig [4].

Tidsangivelserna i tabellen kommer från en klinisk översikt från 2021 om vård under graviditeten för kvinnor med cancer [4].

Illamående kan behandlas

• Läkemedel mot illamående kan användas under graviditeten, bland annat metoklopramid och serotoninreceptorantagonister [4].
• Berätta tidigt för vårdteamet om illamåendet tär på dig. Du behöver inte bara stå ut.

Strålbehandling

Strålbehandling mot bäckenet ska aldrig ges avsiktligt under graviditeten [4]. Vid cancer utanför bäckenet begränsas strålbehandling till första trimestern, och en sjukhusfysiker bör beräkna den dos som barnet skulle få [4]. Strålbehandling under graviditeten är ovanlig: i det internationella registret fick 2 % av kvinnorna sådan behandling medan de var gravida [2].

Målriktad behandling och immunterapi: en viktig reservation

De flesta målriktade cancerläkemedel som används i dag rekommenderas inte under graviditeten [4]. HER2-riktade läkemedel som trastuzumab är förknippade med kraftigt minskad fostervattenmängd och andningsproblem hos det nyfödda barnet, läkemedel som hämmar blodkärlsbildning (anti-VEGF-läkemedel) är kontraindicerade, och småmolekylära läkemedel som kallas tyrosinkinashämmare kan passera moderkakan under hela graviditeten [4]. Immunkontrollpunktshämmare (en typ av immunterapi) ökade missfallsfrekvensen i djurstudier, och för gravida kvinnor finns bara ett fåtal fallrapporter [4].

Om något av dessa läkemedel ingår i din standardbehandling behöver du ha ett tydligt, dokumenterat samtal med din onkolog om alternativ eller tidpunkt för behandlingen. Utgå inte från att ett läkemedel har testats under graviditet bara för att det är toppmodernt.

Planera förlossningen: tidpunkt, förlossningssätt och sista tiden

När det är möjligt planeras förlossningen till efter vecka 37 [4]. Barn som föds för tidigt kan få långvariga hälsoproblem, så specialister avråder från en planerad för tidig förlossning enbart för att anpassa den till cancerbehandlingen [4]. Om det inte finns något obstetriskt skäl till kejsarsnitt föredras vaginal förlossning, som innebär färre komplikationer för dig och barnet [4].

Efter födseln rekommenderas starkt ett fullständigt blodstatus för barnet för att kontrollera om behandlingen har sänkt nivåerna av blodkroppar [4]. Hos barn vars mödrar hade cancer under graviditeten, oavsett om de behandlades eller inte, har man inte sett någon negativ påverkan på kognitiva förmågor, hjärta eller allmän utveckling under tidig barndom jämfört med barn till kvinnor utan cancer [3]. Det finns fortfarande begränsat med data om hur de mår senare under barndomen [4]. Fråga om ditt sjukhus erbjuder uppföljande kontroller under barnets uppväxt.

Fertilitetsbevarande åtgärder före cancerbehandling: varför det är viktigt att agera tidigt

Om det finns ett avsnitt i den här guiden som du bör agera på omgående, så är det detta. Om du vill ha möjlighet att få biologiska barn efter cancer behöver fertilitetsbevarande åtgärder genomföras innan behandlingen börjar. Vissa skador går inte att återställa: vissa cytostatika (framför allt alkylerande medel) och strålbehandling kan skada ägg, äggstockarnas follikelreserv och spermieproduktionen, ibland permanent [5]. Tiden för att agera är ofta kortare än det känns.

Enligt europeiska riktlinjer från ESMO bör alla personer i fertil ålder med cancer få utförlig fertilitetsrådgivning så tidigt som möjligt i behandlingsplaneringen [5]. Det betyder från början, inte när behandlingen redan pågår. Om din onkolog inte har tagit upp detta, gör det själv redan vid nästa besök.

Översikt över fertilitetsbevarande alternativ

• För kvinnor: frysning av embryon (en etablerad metod som kräver spermier från en partner eller donator), frysning av ägg eller frysning av äggstocksvävnad [5].
• Frysning av ägg eller embryon kräver omkring två veckors hormonstimulering, som kan påbörjas när som helst under menstruationscykeln för att hålla fördröjningen kort [5]. Om en sådan fördröjning är säker för dig beror på din cancer, så fråga din onkolog.
• För män: att frysa spermier före cytostatika, strålbehandling eller kirurgi är standardvård [5].
• Om det finns någon möjlighet att du vill ha barn en dag, fråga om detta före din första behandling.

Testikelcancer och fertilitet: vad unga män behöver veta

Testikelcancer är den vanligaste cancerformen hos unga män med europeiskt ursprung [6]. Det innebär att den kan komma precis när du börjar fundera på allvar på att skaffa barn, eller medan den frågan fortfarande känns tryggt avlägsen. Att operera bort en testikel (orkidektomi) påverkar vanligtvis inte fertiliteten [12]. Men vissa behandlingar, som cytostatika, kan påverka den, och för en del män innebär det att de kanske inte kan få barn [12].

Spermieproduktionen kan återhämta sig efter behandlingen, men inte alltid, och vissa skador är permanenta [5]. Lösningen är enkel och bör genomföras innan någon behandling påbörjas: frys dina spermier. I Storbritannien erbjuds män spermiefrysning innan behandlingen mot testikelcancer börjar [12]. Enligt europeiska riktlinjer är detta standardvård före cytostatika, strålbehandling eller kirurgi [5]. De frysta spermierna kan användas vid fertilitetsbehandling senare [12].

Om du just nu står inför en testikelcancerdiagnos, be om en remiss till en fertilitetsspecialist före din första behandling. Om du vill veta hur det går till kan du läsa vår steg-för-steg-guide till fertilitetsbevarande åtgärder för män med cancer.

Hur ung kan man vara när man får prostatacancer? Fertilitet och yngre män

Prostatacancer drabbar främst män över 50 år, så en diagnos i 40-årsåldern eller tidigare är ovanlig [13]. Risken är högre om prostatacancer finns i din familj eller om du har ärvt en mutation i BRCA2-genen [13]. För en yngre man innebär en prostatacancerdiagnos också frågor om fertilitet som sällan får det raka samtal de förtjänar.

De huvudsakliga behandlingarna påverkar fertiliteten på olika sätt. Att operera bort prostatan (radikal prostatektomi) innebär att du inte längre får någon sädesvätska vid utlösning [14]. Hormonbehandling (androgen deprivationsterapi) hämmar spermieproduktionen, och det varierar hur väl den återhämtar sig efteråt [14].

Om du är en yngre man som står inför någon av dessa behandlingar bör du erbjudas spermiefrysning innan du börjar [14]. En urolog med inriktning på reproduktionsmedicin eller urologisk onkologi bör ingå i ditt vårdteam från början, inte kopplas in i efterhand.

Familjeplanering efter cancer: Kan du fortfarande få barn?

Svaret kan vara ja. Enligt europeiska riktlinjer bör graviditet efter cancer inte avrådas av säkerhetsskäl, inte ens efter hormonreceptorpositiv bröstcancer, och forskningen stöder att det är säkert att bli gravid när bröstcancerbehandlingen och uppföljningen är avslutade [5]. Barn vars föräldrar har genomgått cancerbehandling verkar må lika bra som andra nyfödda [5].

När det gäller tidpunkten rekommenderar europeiska riktlinjer att man väntar minst ett år efter avslutad cytostatikabehandling, och vissa läkemedel kräver en särskild utsättningsperiod innan man försöker bli gravid [5]. Kvinnor som har haft cancer har en högre risk för vissa graviditets- och förlossningskomplikationer, särskilt om graviditeten inträffar kort efter behandlingen, så dessa graviditeter bör följas noggrant [5].

För vissa som har överlevt cancer, särskilt efter strålbehandling mot bäckenet eller behandling med alkylerande cytostatika, är det kanske inte möjligt att bli gravid på naturlig väg [5]. Då kan alternativen vara fertilitetsbehandling med ägg eller embryon som frysts före behandlingen, donerade ägg eller spermier, surrogatarrangemang eller adoption. Ingen av dessa vägar är mindre värd. Alla är sätt att bilda familj.

Om det hjälper att höra från andra som har varit i samma situation innehåller vår artikel Berättelser från canceröverlevare: Verkliga människor, verkligt hopp uppriktiga berättelser om fertilitet, framtidsplanering och det liv de hade föreställt sig.

Den känslomässiga verkligheten: När cancer och fertilitet krockar

Vi vill sätta ord på något som de medicinska avsnitten inte fullt ut kan förmedla: sorgen. Om du fick en cancerdiagnos medan du var gravid har graviditeten, som skulle ha varit en av de lyckligaste perioderna i ditt liv, blivit något helt annat: rädslan för ditt barn, skuldkänslorna kring varje behandlingsbeslut och hur människor frågar om barnet utan att fråga hur du mår.

Om cancern har hotat din fertilitet innan du har fått chansen att bli förälder är förlusten verklig, även om inget fysiskt ännu har gått förlorat. De här upplevelserna är inte överreaktioner. De är rimliga reaktioner på verkligt fruktansvärda omständigheter. För att bättre förstå hur dessa känslor ofta utvecklas kan guiden Känslomässiga faser vid en cancerdiagnos: Vad du kan förvänta dig hjälpa till att sätta ord på det många upplever.

Psykosocialt stöd är en del av god cancervård, och enligt europeiska riktlinjer om fertilitet ska det erbjudas [5]. Det kan ges av en terapeut inom cancervården, en samtalsgrupp med andra i liknande situation eller en välgörenhetsorganisation som Mummy's Star. Ta gärna emot det stödet. Även partner bör få stöd [4]. Barn hemma kan behöva egna förklaringar och omsorg.

Att stötta en partner genom beslut om fertilitet

Om du är partner till någon som står inför cancer och beslut om fertilitet är din roll viktigare än du kanske inser, och svårare än de flesta förstår. Du kan känna dig åsidosatt i samtal som i grunden handlar om er gemensamma framtid. Du kanske inte vet vad du ska säga, när du ska säga något eller när du bara ska sitta tyst bredvid.

Följ med på vårdbesök när du blir inbjuden och lyssna utan att genast försöka lösa problemen. Förstå att sorgen kring fertiliteten är verklig även när cancern går att behandla. Sök också eget stöd. Att bära en partners rädsla utan att själv få utlopp för sina känslor är inte hållbart, och ditt välbefinnande är inte lågprioriterat.

Ekonomiskt stöd för fertilitetsbevarande åtgärder: Vad du bör fråga om

Vem som betalar för fertilitetsbevarande åtgärder och förvaring beror på var du bor, och det kan variera även inom ett och samma land: en brittisk studie visade ojämlik tillgång för barn och unga med cancer, kopplad till brist på formell statlig finansiering [15]. Fråga ditt cancervårdteam vad som täcks av sjukvården där du bor, om någon välgörenhetsorganisation i ditt land erbjuder bidrag och om fertilitetskliniken har lägre avgifter för personer med cancer.

Det allra viktigaste att veta är att tiden för att agera är knapp. Fertilitetsbevarande åtgärder måste göras innan behandlingen börjar, vilket innebär att samtalen om ekonomin behöver ske snabbt. Be kuratorn eller patientlotsen på din cancerklinik att undersöka lokala finansieringsmöjligheter. Det är precis sådant de finns till för.

Frågor att ställa till din onkolog och förlossningsläkare

• Är fertilitetsbevarande åtgärder ett alternativ innan min behandling börjar, och hur mycket tid har vi?
• Hur kommer just den här behandlingen att påverka min möjlighet att bli gravid i framtiden?
• Om jag är gravid nu, vilka behandlingar är säkra under den trimester jag befinner mig i?
• Hur länge rekommenderas jag att vänta innan jag försöker bli gravid efter avslutad behandling?
• Kommer min cancer eller behandlingen att påverka säkerheten vid en framtida graviditet?
• Vem i mitt vårdteam är specialiserad på reproduktiv onkologi eller fertilitetsbevarande åtgärder?
• Vilka stödorganisationer eller program för ekonomiskt stöd kan ni hänvisa mig till?

Stödorganisationer och resurser

Ett urval att börja med. Be kuratorsteamet på din cancerklinik om fler tips som är relevanta där du bor.

Att få kontakt med andra kan göra stor skillnad. Guiden Stödgrupper för personer med cancer: Hur de hjälper och hur du hittar en förklarar hur du hittar stöd från andra i liknande situation som passar dina behov. Om du söker ett forum där du kan prata med andra mer direkt kan du också gå med i BeatCancer-gemenskapen på Discord och få kontakt med andra som förstår vad du går igenom.

Du ska inte behöva välja mellan att bekämpa cancer och din framtid

Vi vill avsluta med ärlighet, inte falsk tröst. Det här är en av de svåraste situationer en människa kan ställas inför. Cancer och graviditet (eller cancer och fertilitet) hör inte hemma i samma mening, men ändå är du här, eftersom de gör det. Det finns inga enkla svar. Vissa vägar stängs. Vissa framtider får en annan form än den du hade planerat.

Men många kvinnor med cancer får behandling under graviditeten, och under den tidiga barndomen har deras barn utvecklats på samma sätt som barn vars mammor inte hade cancer [2][3]. Att bilda familj efter cancer, med biologiska barn eller på andra sätt, är fortfarande möjligt, även om du inte kan föreställa dig det i dag.

Ta tidigt upp frågan om fertilitetsbevarande åtgärder. Se till att ditt vårdteam har kompetens inom både onkologi och reproduktionsmedicin. Be om psykosocialt stöd som en självklar del av din vård. Och kom ihåg att det inte är själviskt att värna om din framtid samtidigt som din hälsa. Det är att vara tydlig med vad som är viktigt för dig. Den tydligheten är värd att kämpa för.

Referenser

[1] Dalmartello, M., Negri, E., La Vecchia, C., Scarfone, G., Buonomo, B., Peccatori, F. A., & Parazzini, F. (2020). Förekomst av graviditetsassocierad cancer: En systematisk översikt av populationsbaserade studier. Cancers, 12(6), Artikel 1356. https://doi.org/10.3390/cancers12061356

[2] de Haan, J., Verheecke, M., Van Calsteren, K., Van Calster, B., Shmakov, R. G., Mhallem Gziri, M., Halaska, M. J., Fruscio, R., Lok, C. A. R., Boere, I. A., Zola, P., Ottevanger, P. B., de Groot, C. J. M., Peccatori, F. A., Dahl Steffensen, K., Cardonick, E. H., Polushkina, E., Rob, L., Ceppi, L., . . . Amant, F. (2018). Onkologisk handläggning samt obstetriska och neonatala utfall för kvinnor som diagnostiserats med cancer under graviditeten: En 20-årig internationell kohortstudie av 1170 patienter. The Lancet Oncology, 19(3), 337-346. https://doi.org/10.1016/S1470-2045(18)30059-7

[3] Amant, F., Vandenbroucke, T., Verheecke, M., Fumagalli, M., Halaska, M. J., Boere, I., Han, S., Mhallem Gziri, M., Peccatori, F., Rob, L., Lok, C., Witteveen, P., Voigt, J.-U., Naulaers, G., Vallaeys, L., Van den Heuvel, F., Lagae, L., Mertens, L., Claes, L., & Van Calsteren, K. (2015). Pediatriska utfall efter cancerdiagnos hos modern under graviditeten. New England Journal of Medicine, 373(19), 1824-1834. https://doi.org/10.1056/NEJMoa1508913

[4] Wolters, V., Heimovaara, J., Maggen, C., Cardonick, E., Boere, I., Lenaerts, L., & Amant, F. (2021). Handläggning av graviditet hos kvinnor med cancer. International Journal of Gynecological Cancer, 31(3), 314-322. https://doi.org/10.1136/ijgc-2020-001776

[5] Lambertini, M., Peccatori, F. A., Demeestere, I., Amant, F., Wyns, C., Stukenborg, J.-B., Paluch-Shimon, S., Halaska, M. J., Uzan, C., Meissner, J., von Wolff, M., Anderson, R. A., Jordan, K., & ESMO Guidelines Committee. (2020). Fertilitetsbevarande åtgärder och graviditeter efter behandling hos postpubertala cancerpatienter: ESMO:s kliniska riktlinjer. Annals of Oncology, 31(12), 1664-1678. https://doi.org/10.1016/j.annonc.2020.09.006

[6] Znaor, A., Skakkebæk, N. E., Rajpert-De Meyts, E., Laversanne, M., Kuliš, T., Gurney, J., Sarfati, D., McGlynn, K. A., & Bray, F. (2020). Prognoser för incidensen av testikelcancer i Europa 2010-2035: En ökande sjukdomsbörda trots en åldrande befolkning. International Journal of Cancer, 147(3), 820-828. https://doi.org/10.1002/ijc.32810

[7] Lundberg, F. E., Stensheim, H., Ullenhag, G. J., Sahlgren, H. M., Lindemann, K., Fredriksson, I., & Johansson, A. L. V. (2024). Riskfaktorer för den ökande incidensen av graviditetsassocierad cancer i Sverige: En populationsbaserad studie. Acta Obstetricia et Gynecologica Scandinavica, 103(4), 669-683. https://doi.org/10.1111/aogs.14677

[8] Pierannunzio, D., Maraschini, A., Lopez, T., Donati, S., Amodio, R., Bianconi, F., Bruni, R., Castaing, M., Cirilli, C., Fantaci, G., Guarda, L., Iacovacci, S., Mangone, L., Mazzoleni, G., Mazzucco, W., Melcarne, A., Merlo, E., Parazzini, F., Peccatori, F. A., . . . Francisci, S. (2023). Cancer och graviditet: Skattningar i Italien genom registerlänkning mellan cancerregister och databasen över utskrivningar från sjukhus. Cancers, 15(17), Artikel 4305. https://doi.org/10.3390/cancers15174305

[9] Johansson, A. L. V., Weibull, C. E., Fredriksson, I., & Lambe, M. (2019). Diagnostiska vårdförlopp och handläggning hos kvinnor med graviditetsassocierad bröstcancer (PABC): Inga belägg för fördröjd behandling efter en första vårdkontakt. Breast Cancer Research and Treatment, 174(2), 489-503. https://doi.org/10.1007/s10549-018-05083-x

[10] Health Service Executive. (2025, 1 februari). Tecken och symtom på cancer. HSE.ie. https://www.hse.ie/conditions/cancer/signs-and-symptoms/

[11] Vandecaveye, V., Amant, F., Lecouvet, F., Van Calsteren, K., & Dresen, R. C. (2021). Bilddiagnostiska metoder för gravida cancerpatienter. International Journal of Gynecological Cancer, 31(3), 423-431. https://doi.org/10.1136/ijgc-2020-001779

[12] NHS. (2024, 2 april). Behandling av testikelcancer. https://www.nhs.uk/conditions/testicular-cancer/treatment/

[13] NHS. (2025, 31 juli). Orsaker till prostatacancer. https://www.nhs.uk/conditions/prostate-cancer/causes/

[14] Kaltsas, A., Razos, N., Kratiras, Z., Deligiannis, D., Stavropoulos, M., Adamos, K., Zachariou, A., Dimitriadis, F., Sofikitis, N., & Chrisofos, M. (2025). Behandlingar av prostatacancer och deras effekter på manlig fertilitet: Mekanismer och strategier för att begränsa påverkan. Journal of Personalized Medicine, 15(8), Artikel 360. https://doi.org/10.3390/jpm15080360

[15] Newton, H. L., Picton, H. M., Friend, A. J., Hayden, C. M., Brougham, M., Cox, R., Grandage, V., Kwok-Williams, M., Lane, S., Mitchell, R. T., Skinner, R., Wallace, W. H., Yeomanson, D., & Glaser, A. W. (2022). Skillnader i fertilitetsbevarande åtgärder för unga personer med cancer i Storbritannien. Archives of Disease in Childhood, 107(3), 265-270. https://doi.org/10.1136/archdischild-2021-321873

Medicinsk ansvarsfriskrivning: Denna artikel är avsedd för utbildningsändamål och ersätter inte individuellt anpassad medicinsk rådgivning från ett kvalificerat team inom onkologi eller reproduktionsmedicin. Behandlingsplaner och fertilitetsalternativ varierar avsevärt beroende på individuell diagnos, cancertyp, stadium, ålder och allmänt hälsotillstånd. Diskutera alltid din specifika situation med din onkolog, förlossningsläkare eller fertilitetsspecialist.