Skip to main content
Vilken cancerscreening bör du gå på? En praktisk guide utifrån ålder, kön och risk
LivskvalitetAllaArtikelYARN

Vilken cancerscreening bör du gå på? En praktisk guide utifrån ålder, kön och risk

Vilken cancerscreening bör jag gå på? Utgå från din ålder och ditt kön, se hur europeiska program skiljer sig åt, lär dig när cancer i släkten eller rökning påverkar upplägget och ta med rätt frågor till nästa läkarbesök.

Publicerad:
Uppdaterad:

Viktigaste punkterna

  • En rekommendation från EU:s råd från 2022 anger åldrar och tester för screening för bröstcancer, livmoderhalscancer och tjock- och ändtarmscancer [1]. Det är dessa tre du bör titta på först.
  • Rådets riktåldrar är 50 till 69 år för mammografi (med 45 till 74 år som föreslaget utökat intervall), 30 till 65 år för HPV-test och 50 till 74 år för avföringsprov [1]. Programmet i ditt land kan ha andra åldersgränser, så kontrollera vad som gäller.
  • För lung- och prostatacancer uppmanar rådet länderna att gå stegvis fram [1]. Fråga vad screeningprogrammet i ditt land erbjuder.
  • Berätta för din läkare om en nära släkting fick cancer i ung ålder, om du bär på en ärftlig genförändring eller om du har rökt mycket. Du kan behöva ett annat upplägg.
  • Använd den här guiden för att förbereda ett samtal med din läkare, inte för att ersätta det. Kontrollera sedan detaljerna med screeningprogrammet i ditt land.

Varför råd om cancerscreening känns så förvirrande

Om du någon gång har skrivit ”vilken cancerscreening bör jag gå på” i ett sökfält har du förmodligen fått fler frågor än svar. Din läkare nämner koloskopi. En nyhetsartikel säger att mammografi nu börjar tidigare. En vän lovordar en helkroppsundersökning som hon såg reklam för. Ett test på nätet vill ha din mejladress innan du får veta något.

Det är inte konstigt att det blir förvirrande. EU:s råd, Europeiska kommissionens riktlinjegrupper och medicinska specialistorganisationer publicerar alla egna råd [1], [2], [3]. Rådets rekommendation riktar sig till medlemsstaterna [1]. Fråga screeningprogrammet i ditt land för att få veta vilka undersökningar du faktiskt kommer att kallas till.

Inget av detta betyder att någon är slarvig. Rådets egen text beskriver båda sidorna av avvägningen: färre dödsfall i sjukdomen eller färre invasiva cancerfall på ena sidan, och falsklarm, missade cancerfall och behandling som inte behövdes på den andra [1].

En annan anledning till att det känns otydligt är att olika regler gäller vid genomsnittlig och förhöjd risk [1]. En 42-åring utan cancer i släkten och en 42-åring som bär på en BRCA1-genförändring följer inte samma upplägg [2], [4].

I stället för att överösa dig med alla riktlinjer utgår den här guiden från din situation. Börja med din ålder. Lägg till ditt kön och eventuell cancer i släkten. Det visar vilken screening som är aktuell för dig.

Screeningundersökningarna som rekommenderas för de flesta vuxna

För tre screeningområden finns tydliga EU-rekommendationer om åldrar och tester: bröst, livmoderhals och tarm [1]. Tabellen visar dessa riktmärken. Lungor och prostata finns också med, men som du kommer att se fungerar det annorlunda där.

CancerformVem screeningen gällerEU:s riktåldrarHuvudsakligt testHur oftaKälla
BröstKvinnor50 till 69 år rekommenderas; 45 till 74 år föreslåsMammografiVartannat år vid 50 till 69 års ålder (föreslås framför vart tredje år)[1], [2]
LivmoderhalsKvinnor och alla andra med livmoderhals30 till 65 år (kommissionens riktlinjegrupp föreslår start vid 25 år)HPV-testVart femte år eller mer sällan[1], [5]
Tjock- och ändtarmKvinnor och män50 till 74 årAvföringsprov med FIT, därefter koloskopi vid positivt resultatFråga ditt screeningprogram[1]
LungaPersoner som röker eller tidigare har rökt mycketIngen rutinmässig rekommendation; länderna uppmanas att utforska detta stegvisLågdosdatortomografiFråga ditt screeningprogram[1]
ProstataMänIngen rutinmässig rekommendation; EAU anger att välinformerade män från 50 års ålder bör erbjudas tidig PSA-testningPSA-prov, med MR som uppföljningBestäm tillsammans med din läkare[1], [6]

31. 2 cancerscreening

Screening för bröstcancer

Standardundersökningen är mammografi, en röntgenundersökning av bröstet. EU:s råd rekommenderar mammografi för kvinnor i åldern 50 till 69 år och föreslår en nedre åldersgräns på 45 år och en övre på 74 år [1]. De europeiska bröstcancerriktlinjerna från Europeiska kommissionens gemensamma forskningscentrum rekommenderar mammografiscreening för kvinnor i åldern 50 till 69 år inom ett organiserat program och föreslår det för kvinnor i åldern 45 till 49 och 70 till 74 år [2].

För kvinnor i åldern 50 till 69 år med genomsnittlig risk föreslår riktlinjerna undersökning vartannat år snarare än vart tredje, och de avråder från årlig screening [2]. Programmet i ditt land kan ha andra åldersgränser eller intervall, så kontrollera vad det erbjuder.

Tät bröstvävnad kan dölja cancer på mammografibilder, vilket minskar undersökningens känslighet [3]. År 2022 rekommenderade European Society of Breast Imaging (EUSOBI) att kvinnor med extremt täta bröst skulle erbjudas MR-undersökning av brösten, även om genomförandet i praktiken beror på lokala resurser [3].

Screening för livmoderhalscancer

Rådet anger HPV-test, som letar efter humant papillomvirus, som den föredragna screeningmetoden för livmoderhalscancer för kvinnor i åldern 30 till 65 år, med minst fem år mellan testerna [1]. Det föreslår också att länderna överväger att erbjuda självprovtagningskit, särskilt till personer som inte svarar på kallelser [1].

Kommissionens riktlinjegrupp för livmoderhalscancer är mer specifik. Den rekommenderar HPV-test framför cytologi (cellprov) och anger att befintliga cytologiprogram bör övergå till HPV-baserad screening [5]. Den avråder från screening av personer under 25 år utan symtom, föreslår att screeningen börjar vid 25 i stället för 30 år förutsatt att personer med positivt HPV-resultat får effektiv uppföljande provtagning, och rekommenderar att den fortsätter till 64 års ålder i stället för att avslutas vid 50 år [5]. Efter ett negativt HPV-test föreslår den att man väntar fem år om man är under 40, och sju år från 40 till 64 års ålder om man aldrig har haft ett positivt HPV-resultat [5]. Ditt land kanske ännu inte har bytt metod, så fråga vilket test och intervall som används.

Vaccination kan ändra upplägget för vissa grupper. Där minst 75 % av en födelsekohort (alla som är födda under samma år) har vaccinerats mot HPV föreslår arbetsgruppen att HPV-screening börjar vid 30 års ålder, med 10 år mellan negativa tester. Där vaccinationstäckningen är under 50 % hänvisar den till rekommendationerna för befolkningen i stort [7].

Screening för tjock- och ändtarmscancer

För tarmcancer anser rådet att fekalt immunokemiskt test (FIT), ett avföringsprov, är den föredragna screeningmetoden för personer i åldern 50 till 74 år, med uppföljande koloskopi för alla som remitteras efter ett positivt resultat [1].

En rapport från 2026 från Europeiska kommissionens gemensamma forskningscentrum visade att 22 medlemsstater har organiserade, befolkningsbaserade screeningprogram för tarmcancer och att 18 länder använder FIT som huvudsakligt test. Det vanligaste åldersintervallet är 50 till 74 år, vilket används i 10 medlemsstater [8].

Tarmcancer blir också vanligare bland yngre vuxna i Europa, enligt en studie från 2019 av cancerregisterdata för 143,7 miljoner personer i åldern 20 till 49 år i 20 europeiska länder [9]. Författarna såg inga skäl att börja screeningen vid 45 års ålder i Europa, men menade att riktlinjerna för screening kan behöva omprövas om trenden fortsätter [9].

Screening är till för personer utan symtom. Om du märker blod i avföringen eller en varaktig förändring av dina avföringsvanor ska du söka läkare i stället för att vänta på en kallelse, oavsett ålder.

Läs även · LivskvalitetTackpresent till en läkare: En omtänksam patients guide till att visa tacksamhetOm du är här har någon tagit mycket väl hand om dig eller någon du älskar, och nu vill du säga tack på ett sätt som verkligen når fram. Att hitta rätt tackpresent till en läkare känns märkligt stressande för en gest som är tänkt att vara enkel. Du vill inte gå över någon gräns, du vill inte att presenten ska avböjas och du vill definitivt inte att det ska kännas som en affärsuppgörelse. Den här guiden går igenom vad läkare faktiskt uppskattar, vad europeiska sjukhus vanligen tillåter, vad du helt bör undvika, olika budgetnivåer i euro, tre mallar för handskrivna hälsningar som du kan anpassa och den del som de flesta presentguider missar: när och hur du lämnar över presenten utan att det blir stelt.

Cancerscreening efter ålder, årtionde för årtionde

Om det känns mycket att gå igenom varje cancerform för sig kan åldern vara en enklare utgångspunkt. Här är vad du bör tänka på i varje årtionde om du har genomsnittlig risk. Om många i släkten har haft cancer, fråga din läkare om du bör börja tidigare.

I 20-årsåldern

Screening för livmoderhalscancer rekommenderas inte före 25 års ålder: den europeiska riktlinjegruppen avråder från det för personer under den åldern som inte har några symtom [5]. Det här årtiondet är också ett bra tillfälle att ta reda på din familjehistoria medan de släktingar som känner till den finns att fråga. Det samtalet kan påverka vad du erbjuds senare.

I 30-årsåldern

Screeningen för livmoderhalscancer fortsätter. Riktlinjegruppen föreslår fem år mellan negativa HPV-test så länge du är under 40 [5]. Om en nära släkting fick bröstcancer eller tjock- och ändtarmscancer i ung ålder är detta ett bra årtionde att fråga om du bör börja med sådan screening tidigare.

I 40-årsåldern

Det här är en brytpunkt. För kvinnor med genomsnittlig risk föreslår de europeiska bröstcancerriktlinjerna ingen screening vid 40–44 års ålder och mammografi från 45 års ålder [2]. Kontrollera om ditt land kallar dig vid 45 eller väntar till 50. EU:s riktmärke för screening för tjock- och ändtarmscancer börjar vid 50 [1]. Bland medlemsländerna är det vanligaste åldersintervallet 50–74 år [8]. Om du inte har en fast läkarkontakt är 40-årsåldern en bra tid att skaffa en.

I 50-årsåldern

Ofta årtiondet med flest screeningundersökningar. Mammografi, HPV-test och FIT kan alla bli aktuella, eftersom EU:s åldersintervall för dem överlappar här [1]. Lungcancerscreening kan bli aktuell om du röker eller tidigare har rökt mycket och bor någonstans där det erbjuds. För män rekommenderar EAU att välinformerade män erbjuds tidig PSA-testning från 50 års ålder [6].

I 60-årsåldern och därefter

Vissa screeningundersökningar börjar avslutas. Bröstcancerscreening rekommenderas till 69 års ålder och föreslås till 74, medan screening för tjock- och ändtarmscancer pågår till 74 [1]. För screening för livmoderhalscancer föreslår riktlinjegruppen att man slutar från 65 års ålder, om du inte aldrig har screenats eller inte har gjort ett HPV-test under de senaste 10 åren [5]. För kvinnor i åldern 70–74 år anger de europeiska bröstcancerriktlinjerna att fortsatt screening bör styras av förväntad återstående livslängd [2]. Fråga din läkare vad det innebär för dig.

Cancerscreening för män: vad som rekommenderas och när

Om du är man är tre saker aktuella: screening för tjock- och ändtarmscancer, lungcancerscreening om du röker eller tidigare har rökt mycket och ditt land erbjuder det, samt ett beslut om prostatatestning. Screening för tjock- och ändtarmscancer fungerar på samma sätt för män som för kvinnor, med FIT från 50 till 74 års ålder [1]. Prostatacancerscreening är den som kräver ett samtal.

Prostatacancerscreening (PSA): ett beslut, inte ett självklart val

PSA står för prostataspecifikt antigen, och beslutet om att testa för det är inte enkelt. Med hänsyn till det preliminära evidensläget och den omfattande opportunistiska screening som redan pågår (testning utanför ett organiserat program) uppmanar rådet länderna att överväga ett stegvis tillvägagångssätt, inklusive pilotverksamhet och ytterligare forskning, baserat på PSA-testning med magnetkameraundersökning som uppföljande test [1].

European Association of Urology (EAU) rekommenderar att välinformerade män med förhöjd risk erbjuds tidig PSA-testning: från 50 års ålder; från 45 om prostatacancer före 60 års ålder förekommer i släkten; från 45 om du har afrikanskt ursprung; och från 40 om du bär på en förändring i BRCA2-genen [6].

Varför denna försiktighet? I den stora europeiska ERSPC-studien, som omfattade fler än 182 000 män, minskade screening dödligheten i prostatacancer [6]. Men PSA-screening medför också överdiagnostik, vilket innebär att man hittar en cancer som aldrig skulle ha orsakat symtom under din livstid, och överbehandling av lågriskprostatacancer, med behandlingsrelaterade biverkningar [1], [6]. Den som säger att svaret är självklart åt något håll förenklar för mycket.

Var uppmärksam på testiklar och hud

Testikelcancer och hudcancer ingår inte i de screeningundersökningar som behandlas här. För båda är det praktiska rådet att känna till vad som är normalt för din kropp och låta en läkare undersöka en ny knöl, en förändring i en testikel eller ett födelsemärke som har förändrats.

Lungcancerscreening: vem kan egentligen få den?

Lungcancerscreening är lätt att missförstå, eftersom det låter som något för alla som någon gång har rökt. Rekommendationen från Europeiska unionens råd från 2022 är snävare. Den uppmanar länderna att stegvis undersöka möjligheten till screening med lågdos-DT, med början hos storrökare och personer som tidigare har rökt mycket, och beskriver det hittillsvarande evidensläget som preliminärt [1].

England visar hur ett införande kan se ut. På NHS webbplats står det att personer i åldern 55–74 år som någon gång har rökt kan erbjudas en lunghälsokontroll, och att kontrollerna för närvarande bara finns i vissa delar av England [10]. NHS England rapporterar att dess lungcancerscreeningprogram har nått hälften av Englands personer med högst risk och att ett landsomfattande införande planeras till 2030 [11].

Du hittar också amerikanska regler på nätet. US Preventive Services Task Force (USPSTF) rekommenderar årlig lågdos-DT för vuxna i åldern 50–80 år som har rökt motsvarande 20 paketår och som fortfarande röker eller har slutat under de senaste 15 åren [12]. Det är amerikanska riktlinjer, och de europeiska kriterierna skiljer sig åt: i England är målgruppen till exempel personer i åldern 55–74 år som någon gång har rökt [10].

Ett paketår motsvarar ett paket med 20 cigaretter om dagen i ett år [12]. Så 20 paketår kan vara ett paket om dagen i 20 år eller två paket om dagen i 10 år. För att räkna ut dina egna paketår, se vår guide Paketår förklarat: formel, exempel och hälsorisker, som går igenom formeln steg för steg.

Om ditt land erbjuder en undersökning, prata igenom vad den kan och inte kan visa innan du bokar. Om du röker, be om stöd för att sluta röka vid samma besök. Den amerikanska expertgruppen påpekar att screening inte förhindrar de flesta dödsfall i lungcancer, så det är fortfarande avgörande att sluta röka [12].

Snabb självkontroll Har ditt land eller din region lungcancerscreening eller ett pilotprojekt? Röker du nu, eller har du tidigare rökt mycket? Två ja betyder att det är värt att fråga din läkare om du uppfyller kriterierna.

31.3 cancerscreening

När familjehistorien ändrar planen

Åldrarna och testerna ovan gäller personer med genomsnittlig risk. Din familjehistoria kan innebära att du inte tillhör den gruppen. För personer med ökad risk uppmanar rådet länderna att överväga särskilda program med bredare målgrupper och intensivare screening [1].

National Institute for Health and Care Excellence (NICE) ger ett exempel på hur detta fungerar. Organisationen rekommenderar olika kontrollprogram för kvinnor i olika åldrar och med olika risknivåer [4]. För kvinnor med måttligt förhöjd risk innebär det årlig mammografi från 40 till 49 års ålder [4]. För kvinnor med en förändring i BRCA1- eller BRCA2-genen innebär det årlig magnetkameraundersökning och eventuellt årlig mammografi från 30 till 39 års ålder, därefter årlig mammografi och årlig magnetkameraundersökning från 40 till 49 års ålder [4]. Ditt land kan ha andra regler, så fråga din läkare vad som gäller där du bor.

För prostatacancer tidigarelägger EAU startåldern för PSA-testning till 45 år om prostatacancer före 60 års ålder förekommer i släkten, och till 40 år om du bär på en förändring i BRCA2-genen [6].

För att få veta vilka cancerformer som kan vara ärftliga, vilken roll genetisk vägledning och testning spelar och vad det innebär för din egen risk, se vår guide Vilka cancerformer är ärftliga? En guide till genetiska risker och förebyggande åtgärder.

Tabellen nedan hjälper dig att omsätta det du vet om din familj i ett nästa steg.

Vad du vet om din familjVad du kan göra med informationen
En förälder, bror, syster eller ett barn hade cancer i ung ålderBerätta för din läkare vilken cancerform det var och hur gammal personen var
Flera släktingar på samma sida av familjen hade samma cancerformSkriv ner vem, vilken cancerform och när, och fråga sedan din läkare vad det innebär för dig
En genförändring som BRCA1 eller BRCA2 finns i din familjFråga om genetisk vägledning och ett kontrollprogram, som kan omfatta tidigare magnetkameraundersökningar och mammografi [4]
Du har själv haft cancer eller fått strålbehandling mot bröstkorgenBerätta det när du bokar en screeningundersökning
Du tillhör en grupp med högre risk för en viss cancerform, till exempel män med afrikanskt ursprung när det gäller prostatacancerFråga om tidigare PSA-testning, som EAU rekommenderar att erbjuda från 45 års ålder [6]
Du känner inte till din familjehistoriaFråga släktingar vad de minns och berätta för din läkare vad du inte kunde ta reda på

Om något av detta stämmer in på din familj, fråga din läkare om en remiss för genetisk vägledning kan vara lämplig.

Vad screening kan och inte kan göra för dig

Vi är skyldiga dig ett ärligt svar: screening har både nackdelar och fördelar, och du bör få veta vilka de är. Screening gör det möjligt att upptäcka cancer i ett tidigt stadium, eller kanske till och med innan den blir invasiv, och rådets främsta mått på om screening fungerar är färre dödsfall i sjukdomen eller färre invasiva cancerfall [1].

Nackdelarna är verkliga. Ett falskt alarm, alltså ett resultat som tyder på cancer trots att det inte finns någon, kan orsaka oro och innebära fler undersökningar. En cancer som missas kan ge falsk trygghet och fördröja din diagnos. Överdiagnostik innebär att man hittar en cancer som aldrig skulle ha orsakat symtom under din livstid, vilket kan leda till behandling som du inte behövde [1].

Inget av detta är ett argument för att avstå från screening. Rekommendationerna är kopplade till ålder och risk, och rådet uppmanar länderna att presentera fördelar och risker, inklusive överdiagnostik och överbehandling, på ett sätt som du kan förstå [1]. Om en läkare tvekar att beställa en undersökning åt dig, fråga hur de väger nyttan mot riskerna.

Nyare tester som du kommer att höra talas om: blodprov för flera cancerformer

Vissa blodprov syftar till att screena för flera cancerformer samtidigt. De kallas tester för tidig upptäckt av flera cancerformer (MCED), och Galleri är ett av dem [13], [14].

NHS-Galleri i England, som forskargruppen beskriver som världens första randomiserade kontrollerade studie av ett MCED-test, omfattade fler än 142 000 frivilliga i åldern 50–77 år [13], [14]. I september 2026 meddelade forskargruppen att de första fullständiga resultaten hade publicerats i New England Journal of Medicine och Nature Medicine [13].

Enligt forskargruppens sammanfattning fanns det totalt sett ingen skillnad i antalet personer som diagnostiserades med cancer i sent stadium, vilket innebär att studien inte uppnådde sitt huvudmål [13]. I testgruppen fick färre personer diagnosen cancer i de mest avancerade stadierna, fler cancerfall i tidigt stadium (stadium 1 och 2) upptäcktes och färre personer fick sin diagnos i samband med akut vård [13]. Ungefär en av 100 personer fick ett positivt testresultat, och omkring hälften av dessa diagnostiserades med cancer [13].

Fler resultat kommer under de kommande månaderna och åren, och NHS och andra hälsoorganisationer kommer att granska studien i detalj för att förstå hur den här typen av test skulle kunna användas i framtiden [13]. Se tills vidare dessa tester som något att fråga din läkare om, inte som en ersättning för mammografi, HPV-prov eller tarmcancerscreening.

Hur mycket kostar cancerscreening?

Vi kan inte ange ett enda pris för hela Europa, så fråga innan du bokar. Ta reda på vad ditt lands program omfattar, vad din försäkring täcker och vad du skulle få betala för en undersökning som du ordnar själv.

Rådet uppmanar däremot länderna att vidta åtgärder för att säkerställa jämlik tillgång till screening och att personer med ett positivt resultat får adekvata kompletterande diagnostiska undersökningar och behandlingar i rätt tid [1]. Innan du bokar en undersökning utanför ett program, till exempel en privat bildundersökning eller ett blodprov för flera cancerformer, fråga vad den kostar och om ditt försäkringsbolag ersätter kostnaden.

Täcks cancerscreening av försäkringar eller offentlig sjukvård?

Kontrollera vad ditt lands hälso- och sjukvårdssystem och ditt försäkringsbolag täcker innan du bokar. Du kan få information på webbplatsen för ditt nationella screeningprogram, från din allmänläkare eller från ditt sjukförsäkringsbolag. Fråga om tre saker: om undersökningen du kallas till täcks helt, hur uppföljningen efter ett avvikande resultat hanteras och om du får ersättning för undersökningar som du ordnar själv.

Rådet rekommenderar att länderna ser till att alla som ingår i målgruppen för ett screeningprogram bjuds in att delta [1]. Om du tillhör målgruppen och inte har hört något, fråga din allmänläkare.

Så hittar du cancerscreening nära dig

Börja med din allmänläkare eller husläkare. De känner till din sjukdomshistoria och kan remittera dig eller förklara hur programmet i ditt land fungerar.

Om ditt land har ett nationellt program, håll utkik efter en kallelse. Rådet rekommenderar att länderna strävar efter att införa ett systematiskt system för kallelser och återkallelser [1]. Svara när kallelsen kommer.

Har du ingen fast läkare? Kontakta ditt nationella eller regionala screeningprogram eller den lokala hälso- och sjukvårdsmyndigheten. När du bokar, fråga om undersökningen ingår i programmet, vad den kommer att kosta dig och hur du får dina resultat. Svaren på dessa tre frågor förebygger många oklarheter senare. Du hittar fler guider i Beat Cancers resursbibliotek.

Screening är till för personer utan symtom. Om du har symtom, sök läkare nu i stället för att vänta på en kallelse.

Frågor att ta med till ditt nästa besök

Det här avsnittet kan du ta en skärmbild av eller skriva ut. Under besöket är det lätt att glömma vad du tänkte fråga.

  • Vilka screeningundersökningar för cancer rekommenderar du för någon med min ålder, mitt kön och min sjukdomshistoria, och varför?
  • Har jag genomsnittlig risk, eller finns det något i min sjukdomshistoria som ändrar planen?
  • När bör jag börja med respektive undersökning, och hur ofta bör jag upprepa den?
  • Vilka är fördelarna och nackdelarna med denna screening för någon som mig?
  • Erbjuder mitt land lungcancerscreening, och uppfyller jag kriterierna utifrån mina rökvanor genom livet?
  • Täcks den här undersökningen, och kan uppföljningen kosta mig något?
  • När kan jag sluta med respektive screeningundersökning?

Du behöver inte ställa alla frågor. Välj de viktigaste och ta med någon om det hjälper dig att komma ihåg svaren.

Ditt nästa steg

Fyra uppgifter om dig är viktigast: din ålder, ditt kön, din familjehistoria och dina rökvanor genom livet. Skriv ned dem och jämför med avsnitten ovan. Boka sedan ett besök, eller svara på en screeningkallelse, och ta med dina frågor.

Om du bara tar med dig en sak från den här guiden, låt det vara detta: det bästa sättet att besvara frågan ”vilka screeningundersökningar för cancer bör jag göra?” är ett konkret samtal med någon som känner till din sjukdomshistoria. Den här guiden förbereder dig för det. Den kan inte ersätta det.

Referenser

[1] Europeiska unionens råd. (2022, 29 november). Rådets rekommendation om stärkt förebyggande genom tidig upptäckt: En ny EU-strategi för cancerscreening som ersätter rådets rekommendation 2003/878/EG (dokument nr 14770/22). https://data.consilium.europa.eu/doc/document/ST-14770-2022-INIT/en/pdf

[2] Europeiska kommissionens gemensamma forskningscentrum. (u.å.-a). Åldrar och intervall för screening. I Europeiska riktlinjer för screening och diagnostik av bröstcancer. Cancerscreening, diagnostik och vård. Hämtad 15 november 2026 från https://cancer-screening-and-care.jrc.ec.europa.eu/en/ecibc/european-breast-cancer-guidelines?topic=63&usertype=60#guideline

[3] European Society of Breast Imaging. (2022, 8 mars). EUSOBI rekommenderar MR-screening för kvinnor med extremt täta bröst. https://www.eusobi.org/news/eusobi-recommendation-breast-cancer-screening-women-with-extremely-dense-breasts/

[4] National Institute for Health and Care Excellence. (u.å.). Tidig upptäckt av bröstcancer genom regelbundna kontroller. Hämtad 15 november 2026 från https://www.nice.org.uk/guidance/cg164/ifp/chapter/Early-detection-of-breast-cancer-by-surveillance

[5] Europeiska kommissionens gemensamma forskningscentrum. (u.å.-b). Allmänbefolkningen: screeningtester, ålder och intervall. I Europeiska riktlinjer för screening och diagnostik av livmoderhalscancer. Cancerscreening, diagnostik och vård. Hämtad 15 november 2026 från https://cancer-screening-and-care.jrc.ec.europa.eu/en/ec-cvc/european-cervical-cancer-guidelines?topic=328&usertype=327#guideline

[6] European Association of Urology. (2026). Diagnostisk utredning. I EAU:s riktlinjer för prostatacancer. Hämtad 15 november 2026 från https://uroweb.org/guidelines/prostatecancer/chapter/diagnostic-evaluation

[7] Europeiska kommissionens gemensamma forskningscentrum. (u.å.-c). HPV-vaccinerade födelsekohorter: åldrar och intervall för screening. I Europeiska riktlinjer för screening och diagnostik av livmoderhalscancer. Cancerscreening, diagnostik och vård. Hämtad 15 november 2026 från https://cancer-screening-and-care.jrc.ec.europa.eu/en/ec-cvc/european-cervical-cancer-guidelines?topic=359&usertype=327#guideline

[8] Baldacchino, S., Stănică, L., Stathopoulou, A., Alexandru, A.-C., Garcia Escribano, M., Amato, O., & Janusch Roi, A. (2026). Rapport om organisationen av vården vid tjock- och ändtarmscancer i Europa (EUR 40492). Europeiska unionens publikationsbyrå. https://publications.jrc.ec.europa.eu/repository/handle/JRC143926

[9] Vuik, F. E. R., Nieuwenburg, S. A. V., Bardou, M., Lansdorp-Vogelaar, I., Dinis-Ribeiro, M., Bento, M. J., Zadnik, V., Pellisé, M., Esteban, L., Kaminski, M. F., Suchanek, S., Ngo, O., Májek, O., Leja, M., Kuipers, E. J., & Spaander, M. C. W. (2019). Ökande incidens av tjock- och ändtarmscancer bland unga vuxna i Europa under de senaste 25 åren. Gut, 68(10), 1820-1826. https://pmc.ncbi.nlm.nih.gov/articles/PMC6839794/

[10] National Health Service. (2023, 27 mars). Lungcancerscreening. Hämtad 15 november 2026 från https://www.nhs.uk/tests-and-treatments/lung-cancer-screening/

[11] NHS England. (u.å.). Bildundersökningar vid stormarknader upptäcker tusentals cancerfall [Nyhet]. https://england.nhs.uk/2026/05/supermarket-scans-spotting-thousands-of-cancers/

[12] U.S. Preventive Services Task Force. (2021, 9 mars). Lungcancer: screening. https://www.uspreventiveservicestaskforce.org/uspstf/recommendation/lung-cancer-screening

[13] NHS-Galleri Trial. (2026a, 23 september). De första fullständiga resultaten från NHS-Galleri-studien publicerade i ledande tidskrifter [Studieuppdatering]. https://www.nhs-galleri.org/trial-updates/first-full-nhs-galleri-results-published-in-leading-journals

[14] NHS-Galleri Trial. (2026b, 30 maj). NHS-Galleri-studien rapporterar färre diagnoser av cancer i de mest avancerade stadierna [Studieuppdatering]. https://www.nhs-galleri.org/trial-updates/nhs-galleri-trial-reports-fewer-diagnoses-of-the-most-advanced-cancers

Den här artikeln är endast avsedd i utbildningssyfte och utgör inte medicinsk rådgivning. Rådgör alltid med din läkare eller annan kvalificerad vårdpersonal för vägledning anpassad till din situation.

YARN project logo

Detta innehåll skapades inom projektet YARN, som medfinansierades genom EU4Health-programmet under 2025-2028 (bidragsavtal nr 101219053).

Fortsätt läsa · LivskvalitetTackpresent till en läkare: En omtänksam patients guide till att visa tacksamhetOm du är här har någon tagit mycket väl hand om dig eller någon du älskar, och nu vill du säga tack på ett sätt som verkligen når fram. Att hitta rätt tackpresent till en läkare känns märkligt stressande för en gest som är tänkt att vara enkel. Du vill inte gå över någon gräns, du vill inte att presenten ska avböjas och du vill definitivt inte att det ska kännas som en affärsuppgörelse. Den här guiden går igenom vad läkare faktiskt uppskattar, vad europeiska sjukhus vanligen tillåter, vad du helt bör undvika, olika budgetnivåer i euro, tre mallar för handskrivna hälsningar som du kan anpassa och den del som de flesta presentguider missar: när och hur du lämnar över presenten utan att det blir stelt.