Skip to main content
Beat Cancer EU Website Logo
Medicinsk terminologiMedicinsk term

Carcinom

Definition

Carcinom är en typ av cancer som börjar i celler som utgör huden eller vävnaden i organ, t.ex. lever eller njurar. Till skillnad från sarkom har carcinom sitt ursprung i epitelceller, inklusive de i körtelvävnad. Dessa cancerformer kan drabba många delar av kroppen och ger ofta upphov till specifika symtom beroende på var de finns och i vilket stadium de befinner sig. Behandlingen består vanligen av en kombination av kirurgi, strålning och kemoterapi.

vad är carcinom?
Du har säkert hört termen "Carcinoma", men har inte mycket förståelse för vad den betyder eller vad den innebär. Det är en allestädes närvarande och ibland förvirrande term i den medicinska jargongen. Detta beror främst på att carcinom omfattar ett brett spektrum av cancerformer. Att veta mer om dem är inte bara upplysande utan kan potentiellt rädda ditt liv.

Vikten av att förstå Carcinoma kan inte överskattas. Rädsla och missförstånd om hälsofrågor beror ofta på okända medicinska termer. Denna artikel syftar till att upplysa dig med omfattande information om carcinom - dess ursprung, typer, symtom, diagnos, behandlingar och mycket mer.

Definition av carcinom

Carcinom är carcinogent, dvs. cancerframkallande till sin karaktär. Det är den vanligaste typen av cancer. Den uppstår i cellerna som bildar huden eller i vävnaderna i de inre organen, t.ex. levern eller lungorna.

Till skillnad från andra former av cancer som kan uppstå i skelett, blod eller bindväv, uppstår cancer i epitelvävnaden - vävnad som täcker kroppens eller organens yttre yta. Att framgångsrikt identifiera sådana cancerformer är ett viktigt steg mot diagnos och, så småningom, behandling.

Lär känna oss bättre

Om du läser detta är du på rätt plats - vi bryr oss inte om vem du är och vad du gör, tryck på knappen och följ diskussioner live

Gå med i vår community

Uppkomst och orsaker till carcinom

Carcinom börjar vanligtvis med att en serie genetiska mutationer uppstår i en cell, vilket får cellen att växa och dela sig snabbare än normala celler, vilket så småningom leder till att en tumör bildas.

Carcinom, liksom andra cancerformer, kan ha många orsaker. Några vanliga orsaker är genetiska problem, en rad olika miljöfaktorer som exponering för vissa skadliga kemikalier och långvarig exponering för solljus samt vissa livsstilsval som rökning, alkohol, kost och otillräcklig fysisk aktivitet.

Olika typer av carcinom

Det finns flera olika typer av carcinom, bland annat basalcellscancer, skivepitelcancer, njurcellscancer och invasivt duktalt carcinom.

Basalcellscancer är den vanligaste typen av hudcancer och orsakas ofta av kontinuerlig exponering för solljus. Skivepitelcancer, en annan typ av hudcancer, uppstår i de skivepitelceller som täcker ytan på huden, matsmältningskanalen och organen. Njurcancer, som är den vanligaste formen av njurcancer hos vuxna, uppstår i slemhinnan i de små rören inuti njurarna. Invasivt duktalt carcinom, den vanligaste formen av bröstcancer, börjar i en mjölkgång, sprider sig till fettvävnaden i bröstet och kan metastasera.

Det finns också många andra typer av cancer, till exempel adenokarcinom och övergångscellscarcinom, som alla är unika i sin yttring och sina effekter på kroppen.

Symtom på carcinom

Symtomen på carcinom kan variera beroende på typ. Några allmänna symtom kan dock vara ihållande hosta, förändrade tarmrörelser, kronisk dyspepsi eller sväljsvårigheter, trötthet eller oförklarlig viktminskning.

Det finns också specifika symtom för olika typer av carcinom. Basalcellscancer yttrar sig t.ex. ofta som en vaxartad bula, medan skivepitelcancer vanligen yttrar sig som en fast, röd knuta eller en platt lesion med fjällande yta.

Diagnosförfarande för carcinom

Diagnosmetoderna för carcinom är många och omfattar medicinsk avbildning (t.ex. röntgen, CT och MR), laboratorietester och biopsi. Ibland kan invasiva ingrepp som endoskopi och laparoskopi krävas för att ställa diagnos.

Tidig upptäckt av all cancer, inklusive carcinom, är avgörande. Det kan innebära skillnaden mellan en relativt liten behandling och en intensiv behandling, och i vissa fall liv eller död.

Behandlingsalternativ för carcinom

Behandlingen av carcinom beror till stor del på typ, stadium och lokalisering samt personens allmänna hälsotillstånd. Vanliga behandlingsalternativ är kirurgi, strålbehandling, kemoterapi, immunterapi och riktade terapier.

Kirurgi kan vara effektivt i fall där carcinomet är lokaliserat, medan strålning och kemoterapi används för att döda cancercellerna. Immunoterapi, den nyaste behandlingsformen, använder läkemedel för att få kroppens immunförsvar att döda cancercellerna.

Förebyggande av carcinom

Det finns inget säkert sätt att förebygga carcinom. En hälsosam livsstil kan dock minska risken. En balanserad kost, regelbunden motion, tillräcklig sömn, undvikande av rökning och tobak i kombination med måttlig alkoholkonsumtion kan bidra till att förebygga olika typer av carcinom.

Regelbundna hälsokontroller eller screeningar får aldrig nedprioriteras. Det finns många framgångshistorier där tidig upptäckt genom regelbundna kontroller har räddat liv. Det är en liten investering med monumentala belöningar.

Slutsats

Carcinom är ett brett begrepp för den vanligaste typen av cancer som uppstår i celler i huden och i inre organ. Det finns en mängd olika typer av cancer, som alla uppvisar olika symtom och kräver unika behandlingsstrategier. Tidig upptäckt i kombination med omedelbara åtgärder är av största vikt för att effektivt bekämpa carcinom.

Vikten av att öka allmänhetens medvetenhet om carcinom är obestridlig. Det finns inget område som inte kräver vår uppmärksamhet, från att förstå sjukdomens komplexitet till förebyggande metoder. Genom att förse oss med värdefull kunskap som gör det möjligt för oss att förebygga och upptäcka sjukdomen i tid kan vi bidra avsevärt till kampen mot carcinom.

VANLIGA FRÅGOR OCH SVAR:

1. Vad är karcinom och hur skiljer det sig från andra typer av cancer?

Carcinom är en typ av cancer som har sitt ursprung i epitelcellerna, som utgör kroppens yt- och slemhinnevävnader. Det är den vanligaste typen av cancer och kan förekomma i olika organ, t.ex. hud, lungor, bröst, prostata och tjocktarm. Carcinom kännetecknas av att de tenderar att bilda solida tumörer och kategoriseras ofta i subtyper baserat på deras specifika cellkarakteristika.

2. Vilka är de vanligaste riskfaktorerna i samband med carcinom?

Riskfaktorerna för carcinom kan variera beroende på vilket organ som drabbas, men några vanliga faktorer är

  • Tobaksbruk: Rökning är en betydande riskfaktor för cancer i lungor och munhåla.
  • Exponering för UV-strålning: Solexponering ökar risken för hudcancer.
  • Genetik: Cancer i släkten kan bidra till en ökad risk.
  • Kost: Dåliga kostval och fetma kan vara riskfaktorer för vissa cancerformer.
  • Exponering i miljön: Exponering för cancerframkallande ämnen, t.ex. asbest eller kemikalier, kan öka risken.

3. Vilka är de vanligaste tecknen och symtomen på carcinom?

Tecken och symtom på cancer kan variera mycket beroende på vilket organ som drabbas och i vilket stadium cancern befinner sig. Vanliga symtom kan vara

  • Oförklarlig viktminskning
  • Ihållande smärta eller obehag
  • Förändringar i huden, t.ex. nya födelsemärken eller hudlesioner
  • Ihållande hosta eller heshet
  • Förändrade tarm- eller urinblåsvanor
  • Utmattning
  • Förändringar i bröstvävnaden, t.ex. knölar eller flytningar från bröstvårtan
  • Blod i urin eller avföring

Det är viktigt att du kontaktar sjukvården om du upplever några ihållande eller ovanliga symtom.

4. Hur diagnostiseras karcinom och vilka diagnostiska tester används vanligen?

Diagnosen av karcinom omfattar vanligtvis flera steg, bland annat:

  • Anamnes och fysisk undersökning: Vårdpersonalen går igenom patientens sjukdomshistoria och gör en fysisk undersökning för att bedöma symtomen och undersöka eventuella synliga avvikelser.
  • Avbildande undersökningar: Olika bilddiagnostiska undersökningar, t.ex. röntgen, datortomografi, magnetkameraundersökning, ultraljud och PET-undersökning, kan användas för att visualisera tumörer och fastställa deras läge och utbredning.
  • Biopsi: En biopsi är ofta nödvändig för att ställa en definitiv diagnos. Det innebär att ett litet vävnadsprov tas från tumören, som sedan undersöks i mikroskop av en patolog.
  • Blodprover: Blodprover kan ge information om patientens allmänna hälsotillstånd och kan upptäcka vissa tumörmarkörer som är förknippade med specifika cancerformer.

5. Vilka är behandlingsalternativen för carcinom, och hur avgörs valet av behandling?

Behandlingsalternativen för carcinom beror på faktorer som typen av carcinom, dess stadium, lokalisering och patientens allmänna hälsotillstånd. Vanliga behandlingsmetoder inkluderar:

  • Kirurgi: Kirurgiskt avlägsnande av tumören är ofta den primära behandlingen för lokaliserade karcinom.
  • Strålbehandling: Strålning med hög energi används för att rikta in sig på och förstöra cancerceller eller krympa tumörer. Den kan användas ensam eller i kombination med andra behandlingar.
  • Kemoterapi: Kemoterapiläkemedel används för att döda cancerceller eller stoppa deras tillväxt. De kan administreras oralt eller genom intravenös infusion.
  • Riktad behandling: Målinriktade läkemedel är utformade för att specifikt angripa cancerceller och minimera skadorna på frisk vävnad.
  • Immunterapi: Läkemedel för immunterapi förstärker kroppens immunförsvar så att det känner igen och angriper cancerceller.
  • Hormonbehandling: Hormonbehandling används vid hormonkänsliga cancerformer, t.ex. bröst- eller prostatacancer, för att blockera eller minska hormonproduktionen.

Valet av behandling(ar) bestäms av ett multidisciplinärt team av vårdpersonal och skräddarsys för den enskilda patientens fall.

Diskussion & Frågor

Obs: Kommentarer är endast för diskussion och förtydliganden. För medicinsk rådgivning, kontakta en vårdpersonal.

Lämna en kommentar

Minst 10 tecken, högst 2000 tecken

Inga kommentarer än

Bli först med att dela dina tankar!

Relaterade termer

Adenopati

Adenopati: Betydelse, diagnos och behandling

Adenopati är ett medicinskt tillstånd som kännetecknas av onormal förstoring av lymfkörtlarna, som är viktiga delar av immunförsvaret. Svullnaden kan bero på infektioner, kroniska inflammatoriska tillstånd eller maligniteter. Den upptäcks ofta genom fysisk undersökning eller bilddiagnostik.

Läs mer

Adolescents and Young Adults (AYA) är en term som vanligtvis används inom sjukvården för att beteckna en specialiserad grupp i åldrarna 15-39. Denna grupp har unika hälsoproblem, inklusive specifika cancerformer och psykiska störningar, som kan kräva särskilda behandlingsstrategier och vårdmodeller.

Läs mer

Allogen avser celler, vävnader eller organ som kommer från en genetiskt annorlunda individ av samma art. Inom sjukvården används begreppet ofta för att beskriva donatormaterial för transplantationer, t.ex. allogen stamcellstransplantation, där stamceller från en donator tillförs mottagaren för att underlätta sjukdomsbehandling.

Läs mer