Tack vare de snabba medicinska framstegen kan vi idag glädja oss åt en betydligt längre förväntad livslängd och högre livskvalitet. Cancer är dock fortfarande en sjukdom som drabbar ett stort antal människor. Enligt Världshälsoorganisationen (WHO) är det den näst mest dödliga sjukdomen (källa).
Förekomst av cancer i Europa
Enligt uppgifter från Europeiska kommissionen utgör européerna endast en tiondel av världens befolkning, men omkring 25 procent av alla cancerfall som rapporteras varje år inträffar på denna kontinent. Cancer är den främsta dödsorsaken bland européer under 65 år, och uppgifter visar att endast hälften av Europas befolkning kommer att undvika en cancerdiagnos.
Total cancerincidens
År 2020, enligt Europeiska kommissionen, bevittnade Europa cirka fyra miljoner nya cancerfall (källa), varav 1,9 miljoner diagnostiserades hos kvinnor och 2,1 miljoner hos män (källa).
Vanligaste typerna av cancer
Bröstcancer är den vanligaste cancerformen både i Europa och i resten av världen (källa). Symtomen på bröstcancer kan variera mycket, men det uppskattas att denna typ av cancer stod för 13,14% av alla cancerfall som rapporterades i Europa 2020. Därefter följer kolorektal cancer (12,86%), lungcancer (11,81%), prostatacancer (11,71%) och urinblåsecancer (5,05%).
Ålders- och könsfördelning av cancerfall
Den vanligaste åldern för cancerdiagnos är 65 år och äldre. Det uppskattas att 60% av alla människor i denna åldersgrupp får en cancerdiagnos (källa). Samtidigt förutspår experter vid Joint Research Centre, som har studerat effekterna av den åldrande befolkningen på förekomsten av cancer, att antalet personer med cancer, jämfört med 2020, kommer att öka med 21 procent fram till 2040 (källa).
Personer i åldersgruppen 65+ har den högsta förekomsten av kolorektal cancer (15%), prostatacancer (14%), lungcancer (12,8%) och bröstcancer (10%). I andra åldersgrupper är bröstcancer den vanligaste diagnosen: 22,6% hos flickor/kvinnor i åldern 0-44 år och 16,7% hos flickor/kvinnor i åldern 45-64 år.(källa).
En analys av cancerincidensen efter kön visar att kolorektal cancer och lungcancer är bland de fem vanligast förekommande cancerformerna hos både män och kvinnor. Lungcancer är dock cirka 1,7 gånger mindre vanligt hos kvinnor än hos män.
Kvinnor får oftast diagnosen bröstcancer (27,8%), medan män oftast får diagnosen prostatacancer (22,2%) (källa).
Jämförelse av cancerfrekvenser i olika europeiska länder
Totalt sett beräknas Irland ha det högsta antalet cancerfall i Europa (718,3 per 100 000, dvs. +33% jämfört med genomsnittet i Europa). Samtidigt har Lettland det högsta antalet cancerfall bland män (851,7 per 100 000, +28% jämfört med genomsnittet i Europa) och Danmark det högsta antalet cancerfall bland kvinnor (633,9 per 100 000, +38% jämfört med genomsnittet i Europa).
De lägsta cancerincidenserna i Europa för båda könen registreras i Albanien (351,6 per 100 000, -47% jämfört med det europeiska genomsnittet för män; och 213,4 per 100 000, -53% för kvinnor), Ukraina (489,3 per 100 000, -26%; och 314,7 per 100 000, -31%) och Moldavien (542,1 per 100 000, -19%; och 310,9 per 100 000, -32%) (källa).
Cancerincidens hos barn i Europa
European Society for Paediatric Oncology rapporterar att cancer fortfarande är den främsta orsaken till sjukdomsrelaterad död hos barn över ett år och att mer än 6 000 barn och ungdomar dör varje år. Man uppskattar dock att det för närvarande finns nästan 500 000 barn i Europa som har tillfrisknat från cancer (källa), och den totala dödligheten i barncancer i EU-länderna har minskat med 2,8 procent under perioden 1990-2015 (källa).
Incidens och prevalens för barncancerfall
Varje år diagnostiseras 35.000 nya cancerfall bland barn och ungdomar i Europa. Dödligheten i cancer hos barn i östeuropeiska länder rapporteras vara 20% högre jämfört med övriga Europa (källa).
Vanliga typer av cancer hos barn
Enligt European Society for Paediatric Oncology är de vanligaste cancerformerna hos barn leukemi, neuroblastom, Wilms tumörer, hjärncancer, rhabdomyosarkom, lymfom, retinoblastom, osteosarkom och Ewing sarkom.
Leukemi står för cirka 35% av alla cancerfall. Hjärncancer kommer på andra plats. Förekomsten av denna typ av cancer är 15%. Wilms tumörer står för 6-7% av fallen; vissa barn har en genetisk benägenhet att utveckla den. Mjukdelssarkom, som oftast utvecklas i musklerna, men som också kan utvecklas i huvudet, halsen, urinvägarna eller testiklarna, står för 5-8% av alla cancerfall.
Neuroblastom är mindre vanligt och står för 5-7% av alla cancerdiagnoser hos barn. Denna typ av cancerceller bildas i nervvävnaden i binjurarna, nacken, bröstkorgen eller ryggmärgen. Osteosarkom och Ewing sarkom är de vanligaste maligna tumörerna i benvävnad hos barn och förekommer hos 6% av alla barn som utvecklar cancer.
Retinoblastom står för 3-4% av alla fall. Till de vanligaste cancerformerna hör också lymfom, som delas in i Hodgkin- och Non-Hodgkin-lymfom. (källa).
Ålders- och könsfördelning av barncancerfall
Leukemi, som är den vanligaste cancerformen hos barn, diagnostiseras oftast hos barn under 10 års ålder. De två huvudsakliga typerna av hjärntumörer hos barn är gliom och medulloblastom. Typ 1-tumörer diagnostiseras hos barn med en genomsnittsålder på 6 år, medan majoriteten av medulloblastomen förekommer hos barn under 10 år. Wilms tumör diagnostiseras oftast hos barn under 5 år, men ca 8 av en miljon barn under 14 år diagnostiseras också med denna typ av cancer.
Neuroblastom och retinoblastom är också vanligast hos barn under 5 år, medan osteosarkom och Ewing sarkom oftast diagnostiseras hos barn och ungdomar i åldern 10-20 år.
Rhabdomyosarkom är vanligast hos barn och ungdomar i åldrarna 2-6 och 15-19 år, medan Hodgkins sjukdom är vanligast hos personer i åldrarna 15-40 år (källa).
Under 2016-2018 i Storbritannien var leukemi (32%), hjärn- och ryggradstumörer (25%), lymfom (13%), mjukdelssarkom (7%) och neuroblastom (6%) de vanligaste diagnoserna hos pojkar under 14 år. Bland pojkar och män i åldern 15-24 år var de vanligaste tumörerna könscellstumörer (25%), lymfom (21%), karcinom och melanom (18%), tumörer i hjärnan och ryggraden (12%) samt leukemi (10%).
Flickor under 14 år fick, i likhet med pojkar i samma åldersgrupp, oftast diagnosen leukemi (31%), tumörer i hjärna och ryggrad (26%), lymfom (7%), neuroblastom (6%) och njurtumörer (6%). Nästan hälften av fallen hos flickor och kvinnor i åldern 15-24 år var karcinom och melanom (43%), lymfom (20%), tumörer i hjärnan och ryggraden (13%) samt leukemi (8%). Jämfört med pojkar och män i åldern 15-24 år registrerades dock fem gånger färre fall av tumörer i könscellerna (5%) hos flickor i samma åldersgrupp (källa).
Jämförelse av cancerfrekvensen hos barn i olika europeiska länder
En jämförelse av cancerincidensen mellan 2010 och 2012 i olika europeiska länder visar att alla länder utom Lettland, Norge och Rumänien har den högsta prevalensen av leukemier, myeloproliferativa sjukdomar och myelodysplastiska sjukdomar hos barn under 14 år. Den högsta förekomsten av dessa cancertyper noterades i Grekland (56,53%), Cypern (47,83%) och Litauen (38,87%), medan Tjeckien (23,75%), Lettland (23,83%) och Belgien (25%) hade de lägsta siffrorna.
CNS och diverse intrakraniella och intraspinala neoplasmer hör också till de vanligaste cancerformerna. Den högsta incidensen av denna typ av cancer noterades i Grekland (30,41%), Island (29,63%) och Norge (29,46%), medan Bosnien och Hercegovina (5,26%), Cypern (8,70%) och Ukraina (15,68%) hade den lägsta incidensen.
Lymfom och retikuloendoteliala neoplasmer) hör också till de cancerformer som har högst incidens. Denna typ av cancer var vanligast i Bosnien och Hercegovina (18,42 %), Rumänien (16,67 %) och Lettland (15,42 %), medan den lägsta förekomsten sågs i Cypern (8,70 %), Island (9,26 %) och Litauen (9,40 %) (källa).
Riskfaktorer och orsaker till barncancer
Enligt WHO finns det fortfarande ingen slutgiltig förklaring till varför barn får cancer. Tillgängliga bevis tyder på att cirka 10% av de barn som drabbas av cancer har en genetisk predisposition för sjukdomen. Vissa kroniska infektioner, t.ex. hiv, Epstein-Barr-virus och malaria, kan dock betraktas som riskfaktorer. Samtidigt kan andra infektioner öka barnets risk för cancer i vuxen ålder, så det är viktigt att vaccinera sig mot hepatit B, eftersom denna vaccination bidrar till att förebygga levercancer, och mot humant papillomvirus, som kan bidra till att förebygga livmoderhalscancer (källa).
Slutsats
Sammanfattningsvis understryker uppgifterna den betydande inverkan som cancer har på den europeiska befolkningen. Trots att medicinska framsteg har förbättrat den förväntade livslängden och livskvaliteten är cancer fortfarande ett stort hälsoproblem. Det är den näst vanligaste dödsorsaken i Europa och drabbar en fjärdedel av kontinentens befolkning varje år. Statistiken visar de vanligaste cancertyperna, med bröstcancer i topp, följt av kolorektal cancer, lungcancer, prostatacancer och urinblåsecancer. Ålder och kön spelar en avgörande roll för cancerprevalensen, där äldre vuxna löper högre risk. Prognoserna tyder på en ökning av cancerfallen med 21% fram till 2040 på grund av den åldrande befolkningen. Barncancer är också en oroande fråga, med leukemi, hjärncancer och Wilms tumörer bland de vanligaste diagnoserna. Trots utmaningarna har det gjorts framsteg när det gäller att minska dödligheten i barncancer i EU-länderna. Uppgifterna visar på variationer i cancerfrekvensen i olika europeiska länder, där vissa länder har betydligt högre incidens än andra. Dessa skillnader kan tillskrivas en rad olika faktorer, bland annat genetiska anlag och miljöpåverkan. Sammantaget understryker uppgifterna vikten av fortsatt forskning, förebyggande strategier och tillgång till avancerad medicinsk vård för att hantera de komplexa utmaningar som cancer innebär i Europa, både bland vuxna och barn. Insatser för att minska riskfaktorer och främja tidig upptäckt är avgörande i kampen mot denna genomgripande sjukdom.
