Behandlingen av barncancer har förbättrats avsevärt under årens lopp, vilket har lett till en betydande förbättring av överlevnaden på upp till 80%.
Överlevare av barncancer löper dock störst risk att drabbas av följdsjukdomar till följd av behandlingen, och endokrina komplikationer är vanligt förekommande bland dessa överlevare. Flera predisponerande faktorer för endokrina följdsjukdomar har identifierats, bland annat ålder vid diagnos, erhållen behandling, strålning, tumörtyp och genetiska polymorfismer, vilket kan förklara den individuella benägenheten att utveckla läkemedelstoxicitet.
Nya medel som riktar in sig på tumörtillväxt och immuncheckpointhämmare har nyligen blivit hörnstenen i behandlingen av olika cancerformer, vilket utlöser en mängd immunrelaterade endokrinopatier. Endokrina följder av cancerbehandling kommer inte bara att påverka barndomen utan också överlevnaden och livskvaliteten för dessa mycket komplexa patienter.
Därför är livslång övervakning av barncanceröverlevare som riskerar att drabbas av endokrina sjukdomar av största vikt. Att uppmuntra onkologer och endokrinologer att utveckla nya riktlinjer för uppföljning och tidig upptäckt som minimerar följdsjukdomar hos dessa patienter har blivit en prioritet, och att främja integration mellan barn- och vuxenenheter eftersom många följdsjukdomar kan visa sig först efter år eller decennier av uppföljning.
