Vanesa Karaivanova diagnostiserades med leukemi i ung ålder, men hennes historia är en historia om motståndskraft och uthållighet. Nu är hon 24 år och dansar inte bara genom livet utan använder också sina erfarenheter för att förespråka andra som står inför liknande utmaningar. Den här intervjun dyker ner i hennes berättelse och utforskar de lärdomar hon dragit, det orubbliga stöd hon funnit och de mål som fortsätter att driva hennes passion.
Vad heter du? Hur gammal är du? Var kommer du ifrån?
Jag är Vanesa Karaivanova. Jag är 24 år gammal och jag kommer från Sofia, Bulgarien.
Vad är din diagnos?
Akut lymfoblastisk leukemi
Hur och när fick du reda på din diagnos?
Efter att under lång tid ha känt mig utmattad och haft ont i musklerna och i hela kroppen fick jag vid 7 års ålder diagnosen akut lymfatisk leukemi.
Vad har du lärt dig av din cancerupplevelse?
Cancerbehandlingen lärde mig att aldrig ta det liv jag har för givet, att njuta av enkla saker som solens värme, doften av naturen och tiden med vänner och familj. Den lärde mig också att ha en skön svart humor, vilket jag tror är viktigt för att övervinna även de mest smärtsamma situationerna i livet 🙂 En annan sak som jag lärt mig av min cancerupplevelse är att alltid följa mitt hjärta och ta risker. Ingen av oss vet hur lång tid vi har kvar, så jag vill verkligen prova allt jag drömde om när jag låg på sjukhuset.
Vad hjälpte dig mest under behandlingsprocessen?
Det som hjälpte mig mest under behandlingen var kärleken och omtanken från min familj. Jag slutade heller aldrig drömma om att komma tillbaka till livet och göra alla de saker som jag älskade innan behandlingen. Så snart jag var färdigbehandlad började jag ta balettlektioner.
Vad har förändrats i ditt liv sedan du fick din cancerdiagnos?
Cancerupplevelsen gav mig målet att hjälpa andra cancerpatienter under deras behandling. Jag vill att alla barn och ungdomar med cancer ska veta att de inte är ensamma i sin kamp. Jag vill verkligen bidra till en bättre framtid för både patienter och överlevare i mitt land och i hela Europa. Att ta itu med de unika utmaningar som pubertetscancer innebär är en viktig del av detta uppdrag. Efter min cancerdiagnos träffade jag också många andra canceröverlevare, och några av dem är mina bästa vänner än i dag.
Om du skulle träffa dig själv den dag du fick beskedet om diagnosen, vad skulle du då säga till ditt yngre jag?
Om jag skulle träffa mig själv den dag jag fick beskedet skulle jag förmodligen säga till mig själv att jag kommer att kunna förverkliga alla mina drömmar och leva mitt liv fullt ut. Jag skulle också säga till mig själv att livet efter diagnosen och senare efter behandlingen kommer att vara svårt. Men en dag kommer smärtan och tårarna att försvinna och jag kommer att ge all min kärlek och styrka till de barn som nu är på samma väg.
Vad gör du på fritiden?
Jag älskar att dansa. På min fritid letar jag alltid efter en ny dansklass att anmäla mig till.
Vad behöver du/vill du ha en snabbkurs i?
Jag skulle vilja ta en snabbkurs i matlagning. Jag tycker att matlagning för dina vänner och familj är ett bra sätt att uttrycka din kärlek och omsorg. Men många av mina experiment med matlagning slutade i katastrof. Ett vanligt misstag är att lägga salt i muffins. :0
Vilket är det bästa råd du någonsin har fått?
Att vi ska älska människor som de är, inte som vi vill att de ska vara.
Vilket är ditt favoritmotto i livet?
Det är ett citat från filmen "Amelie" - "Så, lilla Amelie, dina ben är inte gjorda av glas. Du kan ta stryk i livet".
Vad får dig att omedelbart lysa upp?
Det som får mig att lysa upp direkt är barnens leenden. Och så min bror.
Vilket personligt mål skulle du vilja uppnå härnäst?
Mitt personliga mål är att ta min masterexamen i barnpsykologi, som jag påbörjade för några månader sedan**.**
Vad i ditt liv känner du dig mest tacksam för?
Först och främst känner jag mig mycket tacksam för min familj och mina vänner. För det andra känner jag mig mycket tacksam för att jag har fått chansen att leva ett vackert liv efter cancern. Tyvärr är det inte alla patienter som får den här chansen, och det är det som gör mig mest bekymrad.
Vilken app använder du mest på din telefon?
Det är helt klart Instagram. Jag tycker verkligen om att kunna kommunicera och känna mig närmare mina vänner som bor långt ifrån mig.
