![]()
Effektiv kommunikation kan öka den diagnostiska träffsäkerheten, förbättra patientens förståelse och följsamhet till behandling samt förbättra upplevelsen av hälso- och sjukvården och hälsoresultaten.
Konsultationen mellan läkare och patient är grunden för hälsoinsatser, oavsett patientens ålder. Att bygga upp en förtroendefull relation med ett barn eller en ungdom förbättrar informationsöverföringen och leder till en bättre socialisering mot en aktiv och självständig patientroll med hälsokunskap. Det förbättrar barnets hälsostatus genom självbestämmande och self-efficacy, vilket i sin tur har en positiv effekt på hälsan. Intervjufärdigheter som ger stöd och hjälp med att identifiera problem är förknippade med ökad tillfredsställelse och minskad stress för alla inblandade personer.
Men i vilken utsträckning kan utmärkt kommunikation förkorta behandlingstiden och minska antalet läkemedel som administreras? Är det möjligt att stärka hälsolitteraciteten, förkorta sjukhusvistelsen och minska vårdkomplikationerna? Hur kan utbildning och träning i bättre kommunikation med barn och ungdomar utvecklas och harmoniseras i de olika europeiska länderna?
Barn kan tränas i att effektivt utveckla sin roll som hälsopartner, och dessutom bör pediatrisk utbildning uttryckligen omfatta kommunikationsfärdigheter. Effektiva kommunikationsfärdigheter kan läras ut och läras in med minimala extra resurser. Även korta utbildningsperioder kan vara effektiva, till exempel genom motiverande samtal och specialutbildning i psykosociala ämnen.
Denna artikel innehåller beslutshjälpmedel för att bedöma ett barns eller en ungdoms kommunikationsförmåga och förmåga att fatta beslut samt för att hjälpa dem att förstå begrepp som hälsa och sjukdom beroende på deras kognitiva, emotionella, sociala, psykologiska och fysiska utveckling. Dessutom finns resurser för att bedöma barnläkarens kompetens.



