Cancerordbok

Densitetsgradientcentrifugering är en laboratorieteknik som används för att separera partiklar, t.ex. celler eller molekyler, baserat på deras densitet. Genom att snurra ett prov i en centrifug med en densitetsgradient sedimenterar olika komponenter på olika nivåer, vilket gör det möjligt att isolera och analysera dem.

Sentinel node mapping är en medicinsk metod som används för att identifiera den första lymfkörtel, den s.k. sentinel node, som cancerceller mest sannolikt sprider sig till från en primär tumör. Denna teknik hjälper läkarna att fastställa omfattningen av cancerspridningen och planera lämplig behandling.

Tissue microarrays är en laboratorieteknik som används för att analysera flera vävnadsprover samtidigt på ett och samma objektglas. Med den här metoden kan forskare effektivt studera uttrycket av proteiner eller gener i olika vävnader, vilket gör den till ett värdefullt verktyg inom cancerforskning och patologi.

Affinitetskromatografi är en laboratorieteknik som används för att rena och separera proteiner eller andra molekyler från en blandning baserat på deras specifika interaktioner med en ligand som är fäst vid en stationär fas.

Dental onkologi är ett specialiserat område inom tandvården som fokuserar på munhälsovård för patienter som har cancer. Det handlar om att diagnostisera, förebygga och hantera orala komplikationer som är relaterade till cancer och dess behandling.

Axillär noddissektion är ett kirurgiskt ingrepp för att avlägsna lymfkörtlar från armhålan (axillen) för att kontrollera om bröstcancer eller andra sjukdomar har spridit sig.

Ductal lavage är ett medicinskt förfarande som används för att samla in celler från bröstens mjölkgångar. Det innebär att kanalerna spolas med en saltlösning för att få fram prover för analys, främst för att bedöma risken för bröstcancer.

En portvaktslymfkörtelbiopsi är ett kirurgiskt ingrepp som används för att avgöra om cancer har spridit sig från en primär tumör till lymfsystemet. Det innebär att man identifierar, avlägsnar och undersöker portvaktslymfkörtlarna, som är de första lymfkörtlar som cancerceller sannolikt sprider sig till från en primär tumör.

En kilresektion är ett kirurgiskt ingrepp där en liten, kilformad bit vävnad tas bort från ett organ, ofta för att behandla lungsjukdomar eller diagnostisera lungcancer.

En sköldkörtellobektomi är ett kirurgiskt ingrepp där en lob (halva) av sköldkörteln tas bort. Detta görs ofta när det finns en misstänkt knöl eller tumör, eller för behandling av vissa sköldkörtelsjukdomar.

En tumörkommitté är en grupp medicinska experter från olika specialiteter som samarbetar för att diskutera och planera den bästa behandlingsmetoden för patienter med komplexa cancerfall. I detta multidisciplinära team ingår vanligtvis onkologer, radiologer, patologer, kirurger och annan vårdpersonal.

En ultraljudsledd biopsi är en medicinsk procedur där en läkare använder ultraljud för att styra en nål till ett specifikt område i kroppen för att samla in ett vävnadsprov för undersökning. Denna teknik bidrar till att säkerställa noggrannhet och minimera skador på omgivande vävnader.

Kirurgisk stadieindelning är ett ingrepp som används för att fastställa hur mycket cancern har spridit sig i kroppen. Det innebär att en kirurg undersöker vävnader, organ och ibland lymfkörtlar under operationen för att bedöma hur långt cancern har spridit sig. Denna information hjälper läkarna att planera den mest effektiva behandlingsstrategin.

Lymfatisk kartläggning är en medicinsk procedur som används för att identifiera de lymfkörtlar som först får dränage från en tumör. Dessa lymfkörtlar, som kallas portvaktslymfkörtlar, undersöks för att fastställa om cancern har spridit sig.

Transoral robotkirurgi är en minimalinvasiv kirurgisk teknik som använder robotsystem för att avlägsna tumörer eller utföra ingrepp i mun och svalg genom munnen, utan yttre snitt.

Nuvarande tester av äggstocksreserven omfattar hormonella markörer och ultraljudsmarkörer. Hormonella markörer: bestäms i blodet efter att ett blodprov har tagits. Lämpliga markörer är FSH (follikelstimulerande hormon), östradiol, inhibin-B och antimullerianskt hormon (AMH). Mätning av FSH-nivåer 2-3 dagar efter menstruationens fulla flöde har sedan 1980-talet använts som en markör för ovariell reserv, baserat på dess samband med reproduktionsresultat. Förhöjda FSH-värden är associerade med, men inte alltid prediktiva för, dålig ovariell respons och utebliven graviditet. Östradiol är kvinnans naturliga östrogen och är ansvarigt för uttrycket av kvinnans sekundära könskaraktäristika. Det produceras av granulosaceller i äggstocksfolliklarna. Estradiolnivåerna mäts vanligen under den tidiga follikelfasen och höga nivåer tyder på normal funktion. Inhibin är ett peptidhormon med 2 subenheter (alfa och beta). Inhibin-B produceras av granulosaceller i äggstocksfolliklar och dess nivåer varierar under menstruationscykeln. Koncentrationerna av inhibin-B minskar med åldern och vid prematur ovariesvikt. AMH är ett proteohormon och produceras av folliklarnas granulosaceller. AMH uppvisar små cykelfluktuationer och korrelerar negativt med progressionen av follikelförlusten och med kvinnans ålder: ju högre AMH, desto högre follikelantal. Ultrasonografiska markörer: inkluderar antralfollikelräkning (AFC) och mätning av äggstocksvolym, som båda bedöms genom ultraljud av äggstockarna. AFC beskriver antalet antralfolliklar i äggstockarna som mäter mellan 2-10 mm. Den största fördelen med ultraljudsmarkörer för ovariell reserv är att de inte är invasiva. Båda markörerna uppvisar en åldersrelaterad nedgång.